Sluta plasthetsa – för miljöns skull!

Plasthetsen som sprids via traditionella och sociala medier, från miljöorganisationer och från regeringen hjälper inte miljön.

Varje vecka använder vår familj massor av engångsförpackningar för mat och dryck. För miljöns skull tycker jag att en del av dem verkligen borde bytas ut mot bättre material! Men då talar jag inte om plasttråget till vindruvorna, som gör att färre druvor slängs i butiken, eller plasten runt gurkan som gör att den håller längre. Nej, jag talar om ölflaskan till hemmafesten, om aluminiumtråget till thaimaten och konservburken till kokosmjölken. Samhället skulle spara mycket resurser och koldioxidutsläpp om vi bytte ut glas och metall mot — plast.

Plast är ett fantastiskt material. Det är lätt, hållbart, resurssnålt, återvinningsbart och kan allt oftare göras av förnybar råvara. Plast i bilar och flygplan gör dem lätta och bränslesnåla. Plast i husbyggen ger energieffektiva byggnader som kräver mindre uppvärming. Plast i förpackningar gör att maten håller bättre och svinnet minskar både i butiken och hemma. Och när plasten slängs i soporna återvinns den eller bränns den upp. 

För haven är det viktigaste att bra sophanteringssystem införs globalt.

Plast i haven är inte bra såklart. Mikroplaster i musslorna vi stoppar i oss är klart inte aptitretande. Men jag är betydligt mer rädd för att vi på några decennier får ett klimat som gör det svårt att odla mat och gör kraftigt växande delar av jorden obeboeliga. Och i Sverige finns en väldigt bra avfallshantering, där en snabbt ökande andel plast återvinns och den allra största resterande delen bränns med soporna. För haven är det viktigaste att sådana system införs globalt. Svenska förpackningsföretag borde arbeta för att deras förpackningar tas om hand väl på alla marknader de verkar.

Plasthetsen som sprids via traditionella och sociala medier, från miljöorganisationer och från regeringen hjälper inte miljön. Visserligen är klimatpåverkan ganska lika om man byter från plast till papp, men papper håller inte lika bra, särskilt inte mot fukt. I många fall blir det säkerligen energikrävande aluminium som blir alternativet nu när förbud mot vissa plastförpackningar införs.

Det är mycket viktigare att tänka på hur man reser, hur man bor och hur man äter än vilken bärkasse man har.

Än värre är att folk fokuserar väldigt mycket på plast när de tänker på vad de själva kan göra för miljön. Jag blir ärligt talat irriterad när någon svarar ”Använder tygkasse” på frågan om vad de gör för miljön. Det är mycket viktigare att tänka på hur man reser, hur man bor och hur man äter än vilken bärkasse man har.

Plasthetsen driver också företag att fokusera på plast i sitt miljöarbete, för det är det som ”når igenom bruset” och får folk att gilla dem. När Sydsvenskan rapporterade om IKEA:s stora miljöinitiativ, där den största och viktigaste utmaningen de tagit sig an var att de skulle bli klimatpositiva, alltså att inte bidra till de totala koldioxidutsläppen utan att reducera dem, nämndes klimatet inte med ett ord! Tidningen valde att fokusera på att IKEA skulle ta bort en del plast.

Vi måste se på plast med nya ögon. Plast kan vara en klimaträddare. Glasbanta före du plastbantar! Låt plasten hjälpa dig att minska matsvinnet! Men kom ihåg att i naturen hör plast inte hemma – använd vårt fantastiska återvinningssystem för att göra din söndriga plastpåse till en resurs!

3 myter om plast

  • Tygkassar är bättre än plastpåsar. En tygkasse måste användas i flera år för att matcha en plastpåse som används en gång. Men plastpåsen kan hålla länge, och kan dessutom vikas så att man alltid kan ha med den i handväskan och finns alltid till hands (Aftonbladet 2019).
  • Plast är dåligt för det är billigt. Nej, billigt betyder ofta resurssnålt. En lastbil kan packas mycket effektivare med plastflaskor än med glasflaskor, vilket gynnar både miljön och plånboken (Lundberg 2016).
  • Plastpåsar och engångsförpackningar bidrar mest till plasten i haven. Nej, kvarlämnade fiskeredskap som står för minst 46% i den stora plastön i Stilla havet (Lebreton et al. 2018). Dessutom kommer plasten i haven till största del från ekonomier med hög tillväxt, till exempel Kina, där sophanteringssystemen inte hängt med (Lundberg 2016).

Källor

”Mängden plast ökar i haven – ska vi plastbanta?”, föredrag med Lena Lundberg på seminarium på Konsumentföreningen Stockholm 2016, https://www.youtube.com/watch?v=78gQeCXdnuM (Ett bra föredrag som tar upp många av plastens fördelar), 

”Så väljer du den miljöbästa förpackningen”, Gefle Dagblad, 7 jan 2016, https://www.gd.se/artikel/sa-valjer-du-den-miljobasta-forpackningen 

”Klimatsmartare förpackningar”, Systembolagets hemsida hämtat 16 juli 2019, https://www.omsystembolaget.se/hallbarhet/klimat-miljo/lattare-glasflaskor/ 

”Tygkasse eller plastpåse – vad är värst?” Aftonbladet, 25 maj 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Vb57Vd/tygkasse-eller-plastpase–vad-ar-varst

”Evidence that the Great Pacific Garbage Patch is rapidly accumulating plastic”, studie av Lebreton mfl, publicerad i tidskriften ”Scientific Reports”, 2018, https://www.nature.com/articles/s41598-018-22939-w 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s