Psykologisk forskning visar att för att bryta beroenden så är ett centralt steg att ändra sin omgivning. (Min favoritpodd ”The Happiness Lab” gjorde ett minnesvärt avsnitt om det för ett par år sedan.) Därför är reklamförbud för fossila bränslen faktiskt en väldigt viktig fråga.
Jag fick nyligen ovanstående mycket fascinerande graf om tobaksreklam i mailkorgen. Man kan i grafen se samma samband för USA och Sverige: efter en viss tids nedgång i cigarettrökning, troligtvis på grund av att hälsoeffekterna av rökning allt mer uppmärksammas, införs förbud mot reklam för cigaretter. När reklamförbudet införs, dalar försäljningen kraftigt. Det blir en avgörande tidpunkt för hur snabbt tobaksberoendet minskar.
Idag skulle vi kunna vara vid motsvarande tidpunkt för fossilberoendet: pandemin har redan ändrat våra vanor något och vårt flygande och bilresande har gått ner. ”Fossilreklam” är förvisso ett luddigt begrepp, men det finns tydliga politiska förslag där man har konkreta, praktiska åtgärder kring förbud. Du kan vara med och påverka genom att skriva under ett medborgarinitiativ för Skåne och ett för Europa, initierat av bland annat Greenpeace. I Lund har Miljöpartiet redan motionerat för förbud.
Tidigare i år såg jag ”Mannen som slutade röka”, med Gösta Ekman och Grynet Molvig. Den hade premiär år 1972, i början på den period då cigarettförsäljningen var som störst i Sverige enligt grafen ovan. Ett starkt minne från filmen, förutom den extrema sexismen, var de enorma mängderna cigarettreklam (säkert överdriven såklart). Filmen spelar mycket på det såklart uppenbara samband att mer reklam leder till mer konsumtion.
För att bryta dåliga vanor är det väldigt viktigt vad får för signaler utifrån: varför ska man avstå från flygresor när flygbolagens härliga semesterbilder tydligt visar att det är alldeles normalt att flyga hit och dit över världen? Förbud mot fossilreklam stödjer den förändring i normer som redan gjort viktiga genombrott men behöver nå mycket längre. För till viss del kan vi ersätta fossila bränslen med bättre energikällor, men vår konsumtion måste också minska (oavsett om vi bygger ut kärnkraft eller ej) om vi bryr oss om att ha en planet som vi kan leva på.
Kerstin Johnssons miljötankar 